Jobbigt med tvillingar?
Neej. Verkligen inte.
Visst kan det va lite tufft vissa dar, men helt okey ändå faktiskt.
Det är en själv som gör det jobbigt för en.

Mötte på en kille som bor i närheten av oss som med har tvillingar.
Tvillingflickor.

Älsklingen körde fram bilen till trapphuset för att sätta barnen i bilen.
Så stod han killen där och titta på oss.
Hur vi lasta in vagnen, bilbarnstolar och väskor mm.

-Grattis: Säger han och ler stort.
-Ni måste ha det riktigt tufft nu när det är 2. Dubbelt jobb med allting.

Så stod han och berätta om hans flickor.
Om man skulle kortfatta vad han sa om hans egna flickor så är dem rena katastrofen.

Jag tänker mer såhär...
Ett barn blir nog en katastrof om föräldrern inte kan uppfostra på ett logiskt sätt.
Vill inte säga rätt... För att egentligen så finns det ingen exakt regel som säger:
Gör såhär så uppfostrar du ditt barn rätt.

Fast i just denna familj verkar det som flickorna tagit över.
De är 2 men låter som 10.
Med andra ord väääldigt högljudda.
Gapar och skriker fula ord till sina föräldrar.
Smäller i dörrar, förstör saker.
Osv osv.

Hittils har jag tackat Gud tusen gånger om att mina tvillingar är väldigt lugna.
(Peppar peppar)
Men man vet aldrig vad som händer sen.

Vad är din reaktion när:
Ditt barn skriker fula ord/svordommar till dig?
Förstör andras saker?
Smäller i dörrar?
Och till slut... Lyssnar inte en sekund på vad du säger?

En väldigt söt karamell att suga på. Ellerhur?

Nu är det dags för mig att krypa till sängs.
God Natt Gott Folk