Här hemma har det börjat komma fram små små ord och det gör mamma hjärtat riktigt varmt.

Igår förmiddag kom älsklingen in och väkte mig innan han skulle iväg till jobbet.

Här hemma är det ofta mys med pappa på morgon eftersom det är han som går upp tidigt med barnen för att ge dem morgon välling och bara vara.

 

Tycker det är skönt.
Eftersom man är med barnen helt ensam dagen lång sen från kl 9.00 till kl 22. (och ibland senare)

Förutom de dagar jag åker till föräldrarna för att umgås.

 

Igår iaf så vinkade älsklingen av en något ledsen Elias som ville följa med ut.

Bar upp Elias och kramade om honom och sa: Bonjour Lello. (Godmorgon på franska)

Lello är ett litet smeknamn han fått.

Först skakade han på huvudet och visade tydligt att han var ledsen.

När jag sen sa det igen och gav honom en puss på kinden,

så kom den ledsna läppen fram och jag fick höra ett litet litet ord som: zour.

Han försökte säga: Bonjour... hihi

Lilla gubben.

 

Vi är ursprungligen från Libanon och pratar arabiska hemma.

Så pojkarna blir automatiskt 2 språkiga redan från början.

I Libanon har de franskan som andra språk som barn redan på dagis får lära sig.
Därför används franskan mycket i vardagen med.

Vilket jag tycker är lite tråkigt. Libanesiska är faktiskt ett väldigt fint språk om man pratar det rätt.

Så därför blandas det in mycket franska ord i det vardagliga arabiskan.

 

För mig är det viktigt att pojkarna nu till en början lär sig att förstå vårt modersspråk som är arabiska.

Med tanke på att de har mycket släkt nere i Libanon både på min och på min mans sida av släkten.

Först och främst så får man inte glömma farmor & farfar.

Svenskan lär de sig lätt på dagis, så där behöver jag inte ens oroa mig och dessutom har de kusinerna som pratar svenska med dem. =)